Del 1 av 3 – Rödfärg och spaltbredd

Rubriken föddes i Rom år 59 före Kristus. Då beslutade senaten att alla viktiga beslut skulle sättas upp på allmän plats, så alla kunde se dem. Och när dessa nyheter knackats in med kilskrift på gipstavlor runt om i staden fyllde man i de viktigaste orden med röd färg för att de skulle synas bättre.

Röd heter rubus på latin, de röda orden blev rubrica. Men några sensationsrubriker vad det inte tal om. Än så länge var det färgen som skulle skapa uppmärksamhet och locka läsaren. De närmaste femtonhundra åren var nyhetsförmedlingen mest muntlig eller i form av brev, och då behövdes ju inga rubriker. I slutet av 1400-talet började det dyka upp tryckta flygblad – enstaka blad eller små häften som berättade om någon märklig händelse, och nu börjar vi hitta sensationella historier och rubriker som ska fånga läsaren.

I ett flygblad från 1597 får vi veta att

I Stralsund det åtskillige resor blod och svavel regnat hafver

I ”Aviso ifrå någre främmande orter”, 1634 är huvudämnet:

Huru påven i Rom hafver resignerat sin stol och vill öfvergifva sitt påvedöme och taga sig en hustru.

Efter en riktigt saftig historia i Post-tidningen 1682, där det berättades om en lagårdspiga i Kalmar som hade en eldsprutande drake på höskullen, måste Karl XI gripa in och kräva källkritik.

När de första tryckta tidningarna med regelbunden utgivning började spridas i Sverige i mitten av 1700-talet, så var rubrikerna allt annat än sensationslystna. Många tidningar hade inga rubriker alls. Möjligen var detta ett sätt att profilera sig mot de mer braskande och sensationella flygbladen och verka mer seriös.

_1.-SthlmsPosten-(kopia)
Stockholmsposten 1778. Inte minsta lilla tecken till rubrikspråk!

Några tidningar hade små, enspaltiga etiketter, ungefär som på en syltburk; ”Inrikes”, ”Utrikes”, ”Minneslista”, ”Lagskipning”, eller ”Från Linköpings horisont”, där teaterföreställningar fick samsas med nedblåsta träd, bortsprungna grisar, kungabesök, militärmanövrar, familjenyheter och anekdoter.

Denna försiktiga redaktionella politik gjorde att annonserna dominerade.

Ny sorts Patentskjorta! ropades ut över tre spalters bredd, medan en eldsvåda med flera dödsoffer fick nöja sig med Brand på en spalt.

När förre springpojken på Aftonbladet, Rudolf Wall, startade Dagens Nyheter 1864 ville han göra en tidning som ”tjugotusen pigor kan förstå”, en tidning som till skillnad från till exempel Aftonbladet inte bara vände sig till de bildade grupperna i samhället. Då blev rubrikerna viktiga, de hjälpte läsaren att hitta rätt i tidningen och de skulle förmedla nyheter även till dem som inte läste så bra. Därför kom multi-deck headlines, flervåningsrubrikerna i fallade grad med det viktigaste stort och braskande och så mindre och mindre för detaljerna. En sorts grafisk zoomningsteknik.

Fasaväckande drama

å ångaren Prins Carl.

Tolf personer skjutna –

Sju hittills döda.

Vansinnig?

Mördaren undkommen.

(SvD 1900)

Den första flerspaltiga redaktionella rubriken publicerades i Göteborgs-Posten måndagen 23 januari1905. Det var August Åhman, utrikesredaktör, som tyckte att upploppen i Ryssland var värda mer än en spalt.

Revolutionsrörelsen i

i Ryssland.

Arbetartåget sprängdt av trupperna.

Barrikadstrider.

Hundratals personer dödade.

Gapon sårad.

Åhman skrev presshistoria den natten. Tre dagar senare följde Dagens Nyheter efter och vågade också gå över spaltlinjen. Men enspaltarna dominerade länge. I ett nummer av Barometern från mars 1928 finns bara en enda flerspaltig rubrik:

Den Ekmanska ministärens

största och enda triumf

blef på onsdagen hemburen.

Bägge kamrarna biföllo i huvudsak det om varm

nitälskan för svenska folket vittnande

pilsnerdricksförslaget.

Bredvid står en diskret liten enspaltare:

Sju städer ha i Karlifornien helt utplånats.

Rosemarie Holmström

Annonser