En spaning på myndighetsspråket
Den är flitigt använd på den myndighet där jag arbetar, och verkar sannerligen svår att få bukt med, byråkratsvenskan. I dystra stunder tror jag att vi alltid kommer att drabbas av den. Möjligen skulle återkommande klarspråkskurser för de mest hängivna användarna, bearbetning av typen hjärntvätt, göra susen. Kanske skulle de då få motståndskraft mot substantivsjuka, de skulle inse hur behändigt det är att peta in ett pronomen då och då i stället för att upprepa substantivet fem gånger i samma mening, och förhoppningsvis skulle de förstå att sammansatta ord faktiskt kan bli skrattretande ibland.

En återkommande arbetsuppgift för mig är att bearbeta och göra läsbar och förståelig svenska av texter som myndighetens medarbetare skrivit. Det kan t ex vara ett beslut, en rapport, information om villkoren för att ta del av ett projekt, årsredovisning eller verksamhetsplan. I regel är texten inte bara krångligt formulerad utan också onödigt omfångsrik. Uppgifterna varierar, ibland är det lustbetonat att översätta krångligheterna, ibland känns det bara så tröstlöst.

Nyligen roade jag mig med att göra en lista över de mest slående sammansätt-ningar som användes i den text jag fått att redigera. Den handlar om … ja, vadå?
Etableringsbeslut
Tydliggöra
Bostadsändamål
Bostadsbebyggelse
Befolkningstyngd
Bebyggelsetryck
Närrekreationsbehov
Respektavstånd
Bebyggelsepåverkade
Ianspråktagna
Bebyggelseområden
Strandåtkomst
Funktionsvärde
Upplevelsevärden
Framgångsmöjlighet
Tillskapa
Medge att listan vittnar om kreativitet. Riktigt originellt tycker jag “Respektavstånd” är. Intressant vore att veta hur stort ett sådant är. Och är inte “ianspråktagna”, “strandåtkomst” och “bebyggelsepåverkade” riktiga paradexempel på byråkratiska? Ja, texten beskriver hur de nya reglerna för strandskydd ska tolkas.

Häromdagen stötte jag på “tillstånd till metallåtervinningsverksamhet” och föreslog författaren att i stället skriva “tillstånd att återvinna metall”.
Där hade jag ingen framgång. Saknas “verksamhet” får verksamheten ingen tyngd, var förklaringen. Ett annat argument jag också stöter på är: “så har vi alltid skrivit och det har fungerat”.
Samma författare hävdade också att en sammansättning kan ha en annan betydelse än om ordet delas upp. Det gällde “inkomma” i satsen “ har inkommit med ansökan”. Det är inte samma sak som att “ansökan kommit in”. Han tolkar den uppdelningen som att kuvertet med papperen själv travat in genom myndighetens dörr.

Nåja. Ge upp får man inte. I höst ska vi äntligen dra igång en klarspråksutbildning. Cheferna har insett behovet och trycker på, det känns i alla fall mycket lovande. Så får vi se om någon därefter behöver ianspråkta byråkratiskan mer. Själv hoppas jag att alla medarbetare ska hålla den på behörigt respektavstånd för all framtid.
Margareta Philgren
deltagare i Fojo-kursen Greppa språket

Annonser